De gamla grekerna är kända för att ha kommit på en massa bra och intelligenta saker. Och romarna för att sno dem och göra om dem till något sämre. Ta bara det här med amfiteatrarna till exempel. Grekerna byggde stora, öppna amfiteatrar, där publiken inte skulle få njuta endast av bra och välskrivna dramer på scenen utan även av den vackra vyn som syns där bakom. De byggde öppna scener för njutning och frivillig närvaro för både skådespelare och åskådare.
Romarna däremot, de byggde instängda amfiteatrar. Publiken skulle stängas in, och ingenting såg man av omvärlden. Och på scenen var det inte endast välskrivna dramer åskådarna fick ta del av, även stora sjöslag spelades upp och framför allt: gladiatorspelen. Och åskådarna, ja de var instängda. De där inne hade inte samma fria vilja och önskan att närvara som grekerna hade i sina. Plågande var en stor del av dessa spektakel.
Nu, när jag pendlar in till Stockholm varje dag så åker jag förbi Solna och Råsunda. Och det går inte att låta bli att slås av likheten. Stockholm Stadion, denna stora magnifika byggnad där man ser himlen, man har en utsikt bortanför de vackra tornen. Den är öppen och välkomnande. Medan Råsunda, ja, det är raka motsatsen. Instängd, hög, ingen njutning av omgivningen ges för åskådarna. Och på plan...
Nu tänker jag förvisso inte jämföra vare sig Solna eller Råsunda med Romarrikets uppgång och fall. Men det finns annat man gärna kan tänkas göra det med därborta i Solna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hahaha, du är suverän Hanna. ÄD
Liknelsernas Mästarinna!
Att drabbas av sådana liknelser ser jag som ett 08-problem. Bäst ni flyttar till Linköping =p. "013 > 08"
Skicka en kommentar