I SVT:s morgonsoffa i morse satt Helena Bergström och talade om den TV-serie om Selma Lagerlöf som kommer sändas nu i jul. Serien där hon själv spelar författaren.
"Det är dags att vi börjar se Selma Lagerlöf som en person och inte som en tant i hatt," kommenterade hon och så visades ett inslag från serien. Ett inslag där Selma träffar sin älskarinna.
Huruvida vår största svenska författarinna (förlåt Astrid...) var lesbisk eller inte känns mindre relevant i sammanhanget "tant med hatt". Däremot känns det väldigt tragiskt att en kvinna av i dag kan sitta i TV och hävda att man inte är en person om man inte kan identifiera henne utifrån hennes sexualitet och hennes livskamrat, oavsett kön. Förvisso kanske inte så överdrivet förvånande att det kommer från en kvinna vars hela karriär bygger på sitt äktenskap med en regissör, en kvinna som alltid kommer vara känd som Colin Nutleys hustru.
Fast samtidigt så kanske det är från en sådan människa en viss eftertänksamhet innan sådana uttalanden borde komma.
Genom alla tider har kvinnan satts i relation till en man. En kvinna är inte en människa om hon inte står i relation till en man. Starka kvinnor som Jasons bedragna hustru Medea till senator Hillary Clinton. Och framför allt Lots hustru. Och Maria Magdalena som inte får vara endast Maria Magdalena. Inte ens i dagens diskussioner och debatter.
En kvinna är inte en människa utan en man. I så fall är hon lesbisk. Punkt slut.
Tragiskt, ärligt talat. Kan inte Selma bara få vara Selma? En oerhört duktig författare, Nobelpristagare, Mårbackas ägarinna, bilden på tjugan? En tant i en hatt?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar