Speciellt blått var det inte precis, det omtalade blåa tornet, Strindbergs sista bostad, platsen där han träffade sin sina kärlek, balkongen där han tog emot folkets hyllningar, samma balkong där han gav sig på politiska inlägg och budskap. Den lägenhet som idag är ombyggd till museum om hyllning och minne av en av Sveriges genom tiderna största författare. Om inte den största, till och med.
Med hänsyn till till den icke-blåa färgen så började jag helt plötsligt förstå varför jag aldrig tidigare lyckats hitta dit.
Några bilder måste jag ändå lägga in från den charmiga och ack så efterlängtade besöket. Notera att lägenheten ligger på sveagatan i centrala Stockholm. Någon om vågar sig på att gissa vad en lägenhet i den porten kostar?
1 kommentar:
Vad glad jag blir att du äntligen hittade dit. äd
Skicka en kommentar