Lite spännande är det. Eller kanske till och med mycket. För att inte tala om en utmaning. Att få göra om samma pjäs igen. Få göra den bättre. Bättra till saker man inte var helt nöjd med. Justera lite här och där. Fippla lite. Pilla lite.
Och så så klart, få nöja sig med förutsättningarna. Den här scenen har vi inte stått på tidigare. Var där första gången idag. Oerhört mysig scen. Liten. Intim. Gullig. Mycket mindre förutsättningar, mycket större begränsningar än Sagateatern.
Och framför allt, den här gången står jag på scen själv, jag sitter inte som regissör i ljusteknikerbåset under föreställningarna och räknar antalet "jag vet inte" den här gången. I stället får jag möjligheten att genomföra pjäsen som jag vill, få göra det som det var alldeles för mycket motstånd mot förra gången. Få bättra på, dämpa ned... Det ska bli riktigt kul.
Vem har sagt att man behöver mer än två veckor på sig för att repa in en scen? Flinck är ju känd för att repa varje scen typ en gång. Så... Det här kommer bli riktigt bra. Och djupt. Ordentligt djupt. Ända ned i källaren i Elsas Hus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Längtar efter att få se er...
spark, spark
Skicka en kommentar