En njutningens höjdpunkt. En känsla av ro. Några tårar. Ett leende på läpparna. Vissa saker går rakt igenom en.
Vissa saker överlever allt. Vissa låtar överlever, trots översättningar, trots att den har många årpå nacken.
Det må vara dåligt bild. Men vem bryr sig? Bara att blunda och njuta. Så mycket bättre kan det inte bli än när man korsar Bob Dylan med Thåström.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Oj, vilken tvärnit i livet!
Vad då, bara för att jag visste att det var Dylan som gjort den i original??? :-P
Skicka en kommentar